Åh! Nu är det bara några timmar kvar tills Linn kommer! Hon har redan påbörjat resan och jag sitter här och äter chips med dipp och dricker ett glas öl i kvällsbrisen i min lilla lilla patio.
Jag längtar så efter min lillasyster!! Det ska bli så kul att visa henne mitt Mexiko, gå runt på gatorna, ta en kaffe, en chela, en quesadilla, ta det lugnt och bara hänga, kolla på film, åka till Oaxaca, till Guanajuato, Tepoztlan och ja, allt annat som vi ska göra! Och pyramiderna, och antropologiska museet så klart, Mexiko City måsten…
Hörs snart!
Min kille - filmaren
(Jag har inga bilder på Linn på den här datorn, annars kanske det skulle vara mer passande…)
Idag kom jag nästan en hel timme för sent till jobbet. Men jag skyllde pa trafiken… Ibland är det skönt att vara sadär mexikanskt informell och inte respektera tider! Och nu efter den sena ankomsten har jag spenderat tiden med att chatta med Linn (hon kommer om en vecka!!!) läst bloggar, tidningen, druckit kaffe, detta har jag gjort i smyg, för det här är en klinik och här far man inte äta eller dricka nat som inte är vatten och för att kunna kontrollera detta har man satt upp kameror över hela stället för att man inte ens ska kunna göra det i smyg.
Hanna ville att jag skulle skriva lite om musik, för det gillar hon. Jag tänkte länka lite da: amandititita är en tjej som sjunger anarcumbia (anarka-cumbia) cumbia är en sliskig musikgenre, men hon gör en slags cumbia-fusion med väldigt politiska och feministiska texter kritiserande den machistiska latinokulturen. Hon är rolig och cool!
Ja och sen har vi Jaime Kohen som är en ung popkille som sjunger pa spanska och engelska som tydligen
är pa väg att bli stor! Han är kompis till en kompis sa därför nämns han här trots att jag tycker att hans musik är lite väl smörig.
Den internationellt rätt sa välkända gruppen Maná, kan nog bäst beskrivas som mexikos motsvarighet till Gyllene Tider. Usch!
Sen har vi ju även ett otal grupper ägnar sig at Reggaeton, en olidlig plaga som man tvingas höra pa högsta volym i bussarna när man aker kommunalt som jag, men som man ända dansar och sjunger till vareviga fest!
Det här är en cumbiafavorit!
Jag far fortsätta senare, min chef är strax här och vi ska ha ett möte.
Förra veckan jobbade jag ganska mycket, och när jag hade tid över fixade jag lite med scenografin och jazzfesten som vi hade i fredags. Det gick bra, det kom ganska mycket folk så vi drog in tillräckligt med pengar.
Men det blev väldigt sent och ni som känner mig vet ju att jag har en tendens att bli lite bakis med hemsk huvudvärk, och vi hade ett dop att gå på dagen efter, både som gäster och som filmare av desamma. Det var ganska tidigt på förmiddagen, så jag proppade i mig ett par aspirinas, drack starkt starkt kaffe och tog på mig solglasögon och så lyckades vi nästan komma i tid.. Vi sprang mot kapellet, som vi inte riktigt visste vart det låg, och frågade efter vägen: ”Ska ni till dopet?” ”Sí sí!” Ja det låg åt det hållet uppför trappan och till vänster. Så när vi väl kommer in i kyrkan och Gabriel tar fram kameran och börjar filma så inser vi såklart att det är fel barn som håller på att bli döpt! Fel familj och fel ceremoni! Till slut kom vi fram och det var fint, så som dop brukar vara. Sen var det fest efteråt med massa dans, god mat, musik, poesi och diverse andra uppträdanden.
Den här veckan ska jag försöka jobba heltid eftersom jag har tagit ledigt en vecka efter semana santa (påsk), det är då Linn är här och vi ska åka till Oaxaca. Man har vanligtvis inte semester i Mexico så jag ska jobba ikapp det jag får ledigt.
Idag har jag varit och målat en sväng och det ska jag nog göra imorgon också. Men nu ska vi kolla på en film och sen sova.
Joel, Gabriel, Charis, Moa y André, på väg till festen!
Jaranas som det spelades son jarocho på, det var så vackert!!
Idag skiner solen och jag har varit och målat lite i huset där vi ska filma el Jacinto. Det gick snabbt eftersom vi hade fått fel färg och den stämde absolut inte överens med den färg det var tänkt att vi skulle ha.
Stan är lugn och stilla och det är nästan ingen trafik så jag tänkte ta en cykeltur bort till andra delen av la Roma. Sen ska jag fixa lite i min patio, så att man kan sitta där och äta frukost, ska se om marknaden är öppen så jag kan köpa lite pelagonier och annat blommigt, eller kanske jag köper lite frön och planterar.
Hej alla nya läsare förresten, vilka är ni?
Svensk/mexikansk jullunch. Dom älskade senaps- och vitlökssill!
Igår klockan 00:00 stängdes hälften av vattentillförseln av i the metropolitan area. Detta för att spara vatten. Igår läste jag att det skulle vara så, alltså hälften så mycket vatten som i vanliga fall, fram till på måndag klockan 22:00, men idag så står det i tidningen att det är tills på onsdag nästa vecka. Mina grannar som är de sista att få vatten från cisternen på taket har redan slut på vatten, jag bunkrar så att jag i alla fall kan vaska av ansiktet om vattnet tar slut. Jag hoppas dock att det inte tar slut för det blir som så äckligt när man inte kan spola på toaletten. Hur har dom tänkt egentligen? På statskontoret alltså? Gör man så här när man måste spara på vatten? Jag tänker, kan det inte vara smartare att stänga av nattetid några dagar i veckan när behovet inte är lika stort, istället för att stänga av flera dagar?
Idag har jag varit och tvättat kläder (inte så smart med tanke på att det finns mindre vatten kom jag på när jag var klar, hmmm), gjort ”el super” (varit och handlat mat dvs), städat lite här hemma, varit över till min granne och vän Kristina, hälsat på min andra granne som hade fest, men jag orkade inte stanna – deras musik var så märklig. Dom lyssade på Ace of Base´s I saw the sign, och alla sjöng med högt högt!Jag hör ganska ofta Ace of Base här, vet inte riktigt vad det kan bero på.
Nu är klockan snart 12 och jag ska nog kolla på en film eller lägga mig i sängen och läsa. Min kille åker snart till Guadalajara för att jobba sin sista föreställning med la Lucha Libre. Och imorgon bitti så tänkte jag försöka ta mig upp tidigt (halvtio) för att gå på en yogaklass.
Har ni hittat hit ännu? Till min nya blogg.
Lite foton i salig blandning:
Byracka
som jag köpte lite mat till, jag sa åt han att vänta utanför när jag gick in på affärn, och det gjorde han!
Jag med några arbetskamrater på julmiddagen
Polisen och Pemex
"Pant"
Gabo y el Mago
På väg till jobbet: Paseo de la Reforma
Hos veterinären! Den är helt underbar!
Jag innan en maskerad – cabaret
En släkting till Gabriel bjöd in oss till det här underbara huset på landet. Frisk luft, sol och bad i poolen! Balsam för själen!
Ni kan inte förstå hur skönt det är att det äntligen är fredag! Ahh! Det här med att jobba på ett kontor och sitta instängd i detsamma varenda dag, det är dessutom utan fönster och asvarmt, är verkligen inte min grej. Trots att jag bara jobbar halvtid, fyra timmar om dagen, är jag så uttråkad och less.
Vad ska jag egentligen jobba med? Varför pluggade jag sociologi? Ska jag börja en ny utbildning? Frågorna hopar sig. Vi får se hur framtiden blir.
Nu ska jag skjutsa min novio till La del Valle, en annan koloni (Mexiko City är uppdelat i kolonier, jag bor i La Roma) till en Cantina där vi ska ha en fest nästa vecka. En fest där flera jazzband ska spela och vi ska samla in pengar till en kortfilm där jag minsann hjälper till med scenografin. Och Linn ska var med som skådis, för den filmas precis den helgen när hon kommer.
Just det, Linn kommer och hälsar på om mindre än tre veckor!! Det ska bli så fantastiskt kul! Vi ska åka till Oaxaca, till Tepoztlan, till pyramiderna, dansa salsa och hänga runt här i stan.
Här nedan är en bild på min katt, som är helt galen. Han bits och rivs och är omöjlig att uppfostra. Han har varit så ända sedan han var liten kattvalp, har någon några tips? Men han är gullig och fin och lugn med, just nu till exempel så ligger han i mitt knä och snuttar på sitt ben. Sitt egna alltså. Det är liksom när han vill som han är lugn och go.
Katta - det ser ut som att han blir strypt, men det blir han inte!
I ett desperat försök att blogga mer har jag bytt bloggadress. Tyckte att det på blogg.se tog så himla lång tid att ladda upp bilder, så vi får hoppas att det är lättare och snabbare här.
Just nu har jag bara tid att säga hej och välkomna! Hoppas att ni fortfarande vill läsa om mitt liv i Mexico DF.
Jag innan en maskerad – cabaret
